Slå från skuggorna
Om att bygga styrka i det tysta.
Vår svenska strävan behöver inte en armé av offentliga företrädare. Där har jag landat efter många år och växande erfarenhet av vår opposition. Det är en utsatt position. Få är kallade, och ännu färre väljer att axla den rollen. Många av dem orkar dessutom inte mer än en kort tid innan de inser att priset är för högt. Jag har sett alltför många bränna ut sig och tappa tron som en konsekvens av sina offentliga ställningstaganden.
Därför kommer jag inte att uppmuntra någon att kliva fram i offentligheten och ta på sig den rollen. Det behövs inte heller, har jag insett. Somliga kan inte annat än att göra det. De går inte att stoppa, även om man försöker. Det viktiga är att de har stöd från den stora skaran av anständiga och godhjärtade svenska män och kvinnor som är besjälade av idén om ett fritt och svenskt Sverige.
Jag menar här ett medvetet stöd. Ett engagerat stöd. Ett stöd som bär. Inte bara tankens och munnens stöd. Ett handfast stöd som gör verklig skillnad.
-
Företrädaren möter motståndarna rakt på. Han eller hon står i första ledet. Där sägs det som måste sägas, bortom partipolitikens nedtonade och anpassade retorik. Där avslöjas hyckleriet och lögnerna. Där formuleras visionerna utan skygglappar.
”Återvandring.”
”Miljoner måste ut.”
Dessa ord planterades av våra företrädare långt innan någon politiker tog dem i sin mun. Jag och Dan Eriksson lanserade treklangen internera–deportera–repatriera genom projektet Motgift långt innan ropen på återvandring hördes. Redan 2016 utvecklade jag tankarna i stridsskriften Fästning Europa. Somliga sade det lång tidigare.
Idéer, åtgärder och strategier som realpolitikerna inte ens kan närma sig lyfts först av våra företrädare. De lägger grunden och sår frön som långsamt växer. De förändrar på djupet, och i många fall får de aldrig själva se frukterna av sitt arbete.
Det tar tid. Det vet jag genom mitt arbete med Det fria Sverige och Vårdkasen. Människor har funnit varandra. Nya gemenskaper har vuxit fram och lett till familjer, barn, företag och mycket mer. Det är i många fall belöningen för en annan.
Men där finns också en baksida. Många försvinner så småningom tillbaka till vardagen.
Jag tänker ofta på det.
På ansikten som jag inte längre ser.
På namn som försvinner ur rullorna.
Jag vill uppmana var och en av dem till en enda sak: att kontinuerligt stödja de projekt som hjälpte dem att finna och forma det de nu har.
Hjälp till genom att slå från skuggorna!
-
Nej, det är inte offentliga företrädare vi behöver en armé av. Det är en armé av människor som lever sina liv, verkar där de bor och upprätthåller gemenskaper som skapar trygghet och välstånd som alltid behövs. Människor som otvunget säger sin mening när det är lämpligt och delar med sig av de idéer och den kunskap de själva får genom de företrädare de litar på och uppskattar.
Vi ser till att träffas ibland. I Svenskarnas hus. På en konferens i Stockholm. I en bygdegård i Halland. Hemma hos varandra när andan faller på. Kanske ses vi när ett parti vi känner representerar oss kallar till torgmöte. Eller när det krävs att vi går man ur huse för att sätta ned foten.
Att slå från skuggorna är att finnas överallt och därifrån medvetet vara en del av vår svenska strävan. Du bidrar med dina tankar och idéer på olika sätt: genom kommentarer, hantverk, konst eller musik. Du fyller bokhyllan med böcker från våra egna förlag. Du finns där, som en fyrbåk, bara genom att vara.
Du hör av dig till mig och berättar vad som händer där du finns – i lokalsamhället, på ditt arbete eller i lokalpolitiken – så att jag kan väva in det i mitt arbete som offentlig företrädare. Du prenumererar på Vårdkasen och delar den vidare.
Och du stöttar ekonomiskt.
Så mycket och så ofta du kan.
Hela mitt arbete bygger på att du finns där.
Att du har min rygg.
Jag vill inte att du riskerar något i onödan. Inget som gör tillvaron osäker för dig och dina nära och kära. Jag vill att du är en av de många som understödjer och hjälper till i vardagen.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Kära läsare. I antikens Rom var folktribunen en ämbetsman vars uppgift var att stå på folkets sida mot överklassen och senaten. Jag ser det som mitt uppdrag att göra det samma – genom att säga det dagens överhet inte vill ska sägas.
Slut upp och hjälp till.
⟹ Du kan enkelt stödja mig genom att ta en betald prenumeration. 👌
⟹ Skicka gärna en gåva via Swish till 0762475672. (Skriv “gåva”). 👍
⟹ Hjälp gärna till genom att dela texterna vidare! 🫶
Det betyder mycket och jag tackar på förhand!