"Måste" vi verkligen kvotera in kvinnor i Försvarsmakten?
Jag läser på SVT Nyheter att upprustningen stånkar på. Fler män gör nu värnplikt, medan andelen kvinnor står stilla. Det bekymrar tydligen Försvarsmakten. Enligt utbildningschefen Stefan Smedman behöver vi "attrahera både kvinnor och män" för att nå kompetensmålen.
Men varför det? Varför är det nödvändigt att ha fler kvinnor i försvaret?
Vi talar trots allt om ett ganska specifikt yrke – soldat. Det är inte som att folk står i kö. Så när man har en redan snäv rekryteringsbas, varför lägga så stor vikt vid kön?
I år kommer 1 340 kvinnor att göra värnplikt. Det motsvarar 16 procent. Målet är 30 procent – varför? Är det en helig siffra? Varför inte 50? Men kanske är 16 till 20 procent precis rätt nivå? Det kanske är just så stor andel kvinnor som lämpar sig för uppgiften. Strid. Lumpen. För handen på hjärtat – det finns biologiska realiteter vi inte kommer runt.
Kapten Frida Linehagen, som även är forskare vid King's College i London, säger att "den bästa personalen kan omöjligt vara 90 procent män". Varför inte? Vad är det hon försöker säga? Att män inte duger, bara för att de är män? Eller att könskvotering är viktigare än kompetens när det smäller?
⟹ Du kan enkelt stödja mig genom att ta en betald prenumeration. 👌
⟹ Skicka gärna en gåva via Swish till 0762475672. (Skriv “gåva”). 👍
⟹ Hjälp gärna till genom att dela texterna vidare! 🫶
Historiskt sett har det varit män som försvarat landet. Och det är inget konstigt i det. Men vi har alltid respekterat starka kvinnor. Här skiljer vi oss från andra, som helst sett kvinnfolket undanskuffat. I Germanien var det andra bullar. Vi förutsatte att våra kvinnor också skulle kunna svinga ett svärd om det behövdes. Kanske är det just det genetiska minnet som gör att vi accepterar dumheter som kvotering, mer eller mindre.
Försvarsmakten ska inte vara ett socialt experiment. Den ska inte spegla samhället. Den ska försvara det. Kvinnor ska inte utestängas från möjligheten att hjälpa till. Men bara den som är lämplig ska göra tjänst inom Försvarsmakten.
När Linehagen säger att värnplikten ska spegla "hur vi ser ut", då landar vi snett. För vad betyder det i praktiken? Ska vi ha ett visst antal rullstolsburna? Ett antal blinda? Hur många med övervikt? Det blir löjligt – men det är konsekvensen av kapten Linehagens logik.
Det här är inte tänkande. Det är kännande. Ett känsloargument upphöjt till princip. Och det hör inte hemma i ett militärt sammanhang.
Vi behöver ett starkt försvar. Inte ett rättvist, jämställt eller speglande försvar – utan ett kompetent försvar. All respekt till de kvinnor som lämpar sig – tack för er tjänstgöring. Också för er skull hoppas jag att Försvarsmakten nyktrar till och stirras sig blind på en sak: lämplighet.
Om det råkar bli 90 procent män, så må det vara så.
