Massinvandring är folkutbyte – och folkutbyte leder till folkmord

Det som sker kan inte förstås på något annat sätt och vi måste kalla det vid sitt rätta namn.

jul 16, 2026

1992 sitter en ung man i tingsrätten tillsammans med sin kamrat. De står åtalad för ett bankrån. På frågan om motivet bakom handlingen svarar den ene – fritt citerat ur minnet:

– Det pågår ett rasligt självmord i vår nation … ja, i alla vita nationer i världen.

Han får motfrågan:

– Och vad tänker du göra åt det?

Svaret kommer omedelbart:

– Allt jag kan.

Bankrånet var en del av svaret. Enligt hans egen förklaring skulle pengarna användas till att bygga upp en krigskassa för att finansiera revolutionen. För honom och andra unga män som organiserade sig under namnet Vitt Ariskt Motstånd (VAM) sågs ingen annan väg framåt.

Den unge mannen och hans medåtalade skulle dömas för sina brott. Men hans konstaterande skulle leva kvar långt efter att domen hade fallit.

Medierna gick i spinn och politikerna visste inte vad de skulle ta sig till. Något stöd från svenskarna i allmänhet hade inte VAM. Däremot fanns det då en stor – och ständigt växande – ungdomsrörelse som sympatiserade med den extrema retoriken. Svenska ungdomar pratade på riktigt om raskrig och väpnad kamp.

Dessa tankar bottnade i uppfattningen att svenskarna i Sverige (och vita1 människor runt om i världen) stod inför ett existentiellt hot. Samtidigt fanns det inget utrymme för debatt och diskussion. Den som hävdade att detta pågick stämplades som ”hatare”, ”rasist” eller ”nazist”. Och sådana pratade man inte med. De skulle förbjudas. De skulle krossas. De skulle bekämpas av hela samhället.

Om de hade rätt i sak eller inte stannade ingen upp och frågade sig.

Utgjorde verkligen vita människor bara tio procent av jordens befolkning?

Utgjorde vita kvinnor i barnafödande ålder i sin tur bara två procent av gruppen?

Var det sant att allt det som krävs för att ett folk ska blomstra – ett exklusivt hemland, politik som skyddade och lyfte deras kultur samt en ekonomisk politik som underlättade barnafödande – förvägrades dem?

Stämde det verkligen att varje vitt land hade öppna gränser? Där främlingar från andra sidan jorden prioriterades framför den egna befolkningen? Där främmande religioner, som islam, till och med omfamnades av den religionshatande vänstern, samtidigt som de hånade och bekämpade kristendomen.

Pågick det ett ”rasligt självmord” samtidigt som den politik som fördes över tid ledde till folkmord genom att folket – det svenska folket i det här fallet – sakta byttes ut och blandades ut?

Betyder det också att den ordning, ja, själva essensen som är Sverige och svenskarna, eroderar och att det som finns kvar är en havererad stat utan riktning, utan enighet, utan trygghet och utan framtid?

Etablissemanget mobiliserade allt och svenska nationalister fick lida under järnhälen.

Åren gick och politiken fortsatte på den inslagna vägen. Mord, gruppvåldtäkter, förnedringsrån och brott med svenskfientlig grund kom i kölvattnet. Det visar facit i dag. Men åsiktskorridorens väktare såg till att hålla rent från alltför dissidenta tankar. Journalisten Janne Josefsson summerade det hela 2007 med orden:

– Flykting- och invandrarfrågan är det största journalistiska sveket som min generation journalister har genomfört i det här landet. Vi har inte på ett seriöst och trovärdigt sätt beskrivit vilka oerhörda problem som finns i ett mångkulturellt samhälle. Jag tillhör dem som försvarar det mångkulturella samhället. Men vi som försvarat det har ju förskönat det …

På punkt efter punkt fick Sveriges unga nationalister rätt.

För tittar man bortom symbolerna och ismerna de omfamnade; om man rensar de böcker och tidningar de gav ut från den extrema retoriken och de revolutionära drömmarna; om man tar bort det som måste förstås som ett utlopp för enorm frustration och ungdomlig obetänksamhet, så ser man att mycket av det som i dag är vardagsmat i debatten var sådant de kölhalades för.

2011 lade Renaud Camus fram sin tes om att den vita europeiska befolkningen i västvärlden håller på att bytas ut mot icke-vita invandrare. Han var inte först med den tanken, men skrev i rätt tid. Budskapet fick vingar. I dag är det få som ser att det inte handlar om någon ”konspiration” utan om slutsatser dragna utifrån demografisk statistik.

Går vi sedan till nuvarande år, 2026, har ännu mer hänt.

Hanif Bali kallade den socialdemokratiska politiken för ett ”folkmord på svenskar” i podden Sista måltiden och nyligen gav evolutionspsykologen Gad Saad ut boken Suicidal empati: god till varje pris där han utforskar hur idéer om tolerans och inkludering i västerländska samhällen utvecklas till en självdestruktiv form av överdriven empati.

Orden ekar från tingsrätten:

”Det pågår ett rasligt självmord i vår nation …”

Ras är för övrigt oproblematiskt att använda i detta sammanhang.
FN:s folkmordskonvention är tydlig.

”Enligt artikel II i konventionen betyder folkmord någon av följande handlingar som begås med avsikt att helt eller delvis förstöra en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp.”

Handlingarna som avses är:

Att döda medlemmar av gruppen.
Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada.
Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.
Att genomföra åtgärder som är avsedda att förhindra födslar inom gruppen.
Att med våld överföra barn från gruppen till en annan grupp.

Enligt konventionens tredje artikel är det dessutom straffbart att konspirera för att begå folkmord, liksom att direkt och offentligt uppmana till folkmord.

Så låt mig vara tydlig.

Att förneka det svenska folkets existens är att tillfoga oss själslig skada.

Att uppmana till tvångsblandning är att påtvinga oss levnadsvillkor som leder till kroppslig skada.

Och dessa båda förhindrar därtill födslar inom gruppen.

Sådan politik är folkmordspolitik och var och en som driver den begår olagliga och straffbara handlingar. Enligt FN-principen ”Ansvaret att skydda” har varje stat en skyldighet att skydda befolkningen mot folkmord. Om staten begår folkmord förverkar den sin suveränitet, varpå folket har rätt att försvara sig med alla till buds stående medel.

Från tingsrätten ekar orden:

”Allt jag kan!”

Den svenska oppositionen befinner sig inte vid den punkt där väpnat självförsvar återstår som en sista utväg, eller att det ens är ett alternativ att överväga. Låt mig vara tydlig med det. Men låt mig också vara tydlig med att det som har drabbat oss under årtionden har varit resultatet av en folkmordspolitik.

Och låt mig vara lika tydlig med att det är denna folkmordspolitik som Socialdemokraterna (tillsammans med V, MP och C) avser att återuppta om de vinner valet i höst.

Socialdemokraterna skriver om den politik de avser att föra:

”Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå, vilket kräver att befolkningen blandas.”

De avser att göra det med insatser ”vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett”.

Och de menar allvar.

I en intervju med den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys säger Jussi Nieminen Jusola (S) att en tvångsblandning kommer att genomföras.

– Så det är väl klart att … tvångsblandning … förr eller senare … det tar några generationer, men vi kommer att gifta oss med varandra. Vi kommer att träffa flickvänner och pojkvänner som har en annan etnisk bakgrund. Så har det väl alltid varit?

Han är inte en ensam individ utan makt, utan en ledande S-politiker i Borlänge som bland annat sitter i kommunstyrelsen och är ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Enligt honom är det ”helt knäppt” och ”förskräckligt” om vi ska segregera oss.

– I ett land måste väl människor beblanda sig med varandra, säger han. Och han har makten att se till att så sker. Han och hans parti ska blanda befolkningen, vare sig den vill det eller inte.

För mig är de tydligt vad det handlar om.

I kommunikationen med folk i allmänhet är kanske folkmord en term som bör undvikas. Inte för att den är fel, utan för att den höjer trösklarna. När man hör ordet tänker man på det man läst om i skolan eller sett dokumentärer om. Då passar termen dåligt in på det som sker i västerlandet.

I denna text vänder jag mig inte till folk i gemen.

Jag vänder mig till grästopparna, som själva pratar med vänner, grannar och kollegor om vad som pågår. Som helt enkelt vet mer. Och vill mer. Och ni måste våga se vad som pågår och kalla det vid rätt namn.

Ni måste förstå det för att därmed förstå processerna bakom det. Ordet skruvar upp tonläget, det inser jag. Men bara för att vi erkänner definitionen betyder det inte att vi ska rusa åstad. Boerna i Sydafrika står emot angreppen mot dem genom att leva sin kultur, bygga upp en förmåga till självförsvar samt etablera egna skyddade områden, som staden Orania.

Vår situation är betydligt ljusare än boernas. Eller kopternas i Egypten. Eller nuristaniernas i Afghanistan. Men ska vi låta det gå så långt innan vi kallar saker vid deras rätta namn?

Folkutbyte är ett bättre ord i masspolitikens lager.
Men påtvingat folkutbyte är folkmord.

Och det första steget för att förhindra att folkmordet genomförs är att förstå att det faktiskt pågår.

Om Sverige hade lyssnat på sina framsynta unga så hade vi inte befunnit oss där vi befinner oss i dag. Men de stämplades och förvisades till de extremistiska tassemarkerna.

Låt oss inte göra om det misstaget och lämna över allt till nästa och nästnästa generation att lösa. Denna fega och destruktiva spiral är det upp till oss att bryta.

Oss, ja – och det betyder både du och jag.

Kära läsare. I antikens Rom var folktribunen en ämbetsman vars uppgift var att stå på folkets sida mot överklassen och senaten. Jag ser det som mitt uppdrag att göra det samma – genom att säga det dagens överhet inte vill ska sägas.

Slut upp och hjälp till.

⟹ Du kan enkelt stödja mig genom att ta en betald prenumeration. 👌

⟹ Skicka gärna en gåva via Swish till 0762475672. (Skriv “gåva”). 👍

⟹ Hjälp gärna till genom att dela texterna vidare! 🤩

Det betyder mycket och jag tackar på förhand!

Vit åsyftar här europé och av europeisk härkomst.