Förtjänar vi kanske inte bättre än bolag som byggts för att blåsa oss?

Vi ser fusket. Vi vet att det pågår. Ändå rullar allt vidare som om inget hänt.

Hälften av de granskade assistansbolagen är inblandade i brottslighet. Det har polisen kommit fram till. Hälften. Och bland de nya bolagen är det sju av tio. Det är nivåer som borde få vilken regering som helst att slå näven i bordet. Men det görs inte. Det blir lite rapporter, lite pressmeddelanden, och så fortsätter allt som vanligt. Som om det här vore nån sorts naturfenomen, typ höstlöv eller snömodd.

Det här var ju ingen nyhet egentligen. Det är en logisk konsekvens. Men en konsekvens som kostar skattebetalarna miljarder och gör livet svårare för hederligt folk.

Alla som jobbat i kommun, vård eller föreningsliv har sett hur det här växt. Man känner igen mönstren: importen av målvakter, påhittade timmar, familjenätverk som ”brukar” samma brukare, bilarna utanför kontoren som kostar mer än hela verksamheten borde tåla. Men man teg, för man visste att man annars själv får problem. Det gör fortfarande många. Och ingen vill kallas rasist. För det är värre än att låta plundringen fortsätta.

Och nu säger polisen att brottslingarna är “för skicklig” för dagens kontroller. Ja, det är väl klart. När man byggt ett system där pengar kastas ut snabbare än någon hinner fråga vem som tar emot dem – då kommer de som gärna tar emot. Det är inte svårare än så.

Den organiserade brottsligheten har ju förstått precis det svenska politiker vägrat förstå: att välfärden numera är ett smörgåsbord. Lägger man upp miljardrätter och ber gästerna ta för sig, ja då dyker det upp folk man inte direkt bjudit in. Och de äter mycket.

---

⟹ Skicka gärna en gåva via Swish till 0762475672. (Skriv “gåva”). 👍

⟹ Hjälp gärna till genom att dela texterna vidare! 🫶

---

Men det mest uppseendeväckande är ändå inte siffrorna. Det är att de här bolagen fungerar som brottsverktyg. Företagen bildas enkom för att plundra staten. Inte "kreativ bokföring", inte rimliga försök att få tillbaka lite extra. Plundring. Punkt.

Och så står hederliga svenskar och knotar över elräkningar och bensinpriser, medan vissa nätverk håvar in pengar snabbare än någon hinner svära färdigt. Det är klart att folk tappar förtroendet för systemet. Det vore konstigt annars.

Men lösningarna då? Jo, polisen säger att tillsynen måste bli mer ”närgången”. Ja, tack. Men den måste också vara träffsäker. Vi kan inte ha ett system där äldre, funktionsnedsatta och deras riktiga assistenter ska jagas med byråkratiska dammsugare bara för att staten låter brottslingar härja fritt på toppen. Anarkotyranni, nej tack. Slå mot bolagen, mot ägarna, mot strukturen. Det är där pengarna läcker. Det är där kraften finns.

För det här är större än assistansen. Det är en del av något vi sett länge: parallella ekonomier, parallella maktnätverk, parallella lojaliteter. Allt medan politiker pratat om “utmaningar” och “tillitsbaserad styrning.” Ja, tillit fungerar bra tills man ger den till folk som inte har för avsikt att ge något tillbaka.

Och ja, det är i mångt och mycket ett importerat problem. Svenska fähundar finns det. En del i gäng, andra ensamseglare. Vi hade kunnat leva med det. Klämma åt dem. Det vi nu står inför är något helt annat.

Sverige är fortfarande ett land med ett orimligt tåligt folk. Men fortsätter man skruva så här, då kommer det att brista. Inte i något revolutionärt fyrverkeri, utan i det tysta: människor slutar tro på systemet. Och när ett land förlorar sin inre tillit, då hjälper inga rapporter i världen.

Det här hade kunnat fixas för tio år sen. Nu får vi försöka laga efter läge. Men för guds skull – sluta spela överraskade. Alla vet vad som pågår. Det är dags att bete sig som om man vet det också.

---

---