Jag tycker om att vara på väg. På väg i tanke. På väg i handling. Stillheten som jag får genom meditation, joga eller närvaro i naturen är en del av det. Genom stillhet orkar jag vara på väg. Genom stillhet får tankarna tid att rota sig. Det är precis som med träning: när man vilar växer musklerna.
🎧 Som prenumerant kan du lyssna på denna artikel. Spelare finns längst ned.
Från att vi föds tills den dag vi går vidare så är vi på väg. Vi är på besök här i de levandes värld under en tid och sedan … ja sedan får vi se. Men vi är här. Nu. Du och jag. På besök. Vi rör oss bland de levande, bland människor och djur och växter. Vi andas. Förnimmer. Vi försöker förstå.
Jag är på väg hela tiden, på väg att utforska och upptäcka. Jag utforskar livet. Jag lär mig om mig själv och andra, om allt jag förnimmer. Därigenom lär jag känna Allfadern. Han lär känna mig. Och … kanske … lär han känna sig själv?
Varje nytt möte och varje ny händelse ger oss möjligheten att växa som människor. Våra själar får näring. Inget som händer är frikopplat från något annat och det finns en mening också i det som kan verka meningslöst för oss. Att vara på väg är att utsättas för en kedja av händelser.
På väg. Vad innebär det att vara på väg? Illustrationen ovan. Fotot när jag är på väg, på resa. Det är ett sätt att vara på väg. Jag är på väg i rummet. Men jag är också på väg genom mina tankar. Förflyttning på olika plan på samma gång. Och mina tankar återspeglas i den gudomliga sfären såsom bilen förflyttar mig mellan olika platser där jag efterlämnar mig avtryck i den väv som den fysiska verkligheten består av.
För mig är denna insikt befriande och till stor hjälp. Jag är av naturen introvert och uppskattar mest av allt det lilla sällskapet bestående av människor som jag känner en djupare gemenskap med. Allt annat gör mig obekväm. Jag döljer det så gott jag kan eftersom jag är en "offentlig" person vare sig jag vill det eller inte. Jag gör min plikt utefter mina förmågor och dessa förmågor nödvändiggör att jag utmanar min introverta natur.
När jag därför tvingas bort från tryggheten i det lilla och utvalda så gör jag det medveten om att det är meningsfullt i ett större perspektiv. Jag tycker därför om att vara på väg. Både i tanke och i handling. Jag tycker om att se nya vyer och göra nya bekantskaper. Det är inte alltid enkelt, men det är alltid rätt.
Vi är alla på väg. Genom livet. Vi har en början och ett slut. Jag tror att vi till sist kommer hem. Vare sig vi vill det eller inte så är vi på väg dit, till slutet. När jag kommer hem vill jag ha med så många erfarenheter och kunskaper jag kan samla på mig. Därför fortsätter jag att vara på väg.
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Vid härden to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.