Allt förklaras i solkorset

En uppenbarelse efter barfotavandring på helig mark.

En solvarm klipphäll mot mina fotsulor. Den var inte len, men heller inte vass. Känslan är trevlig. Jag tror att alla kan påminna sig om den. Kanske från barndomen. Jag hoppas det. För varje steg uppenbarade sig en ny bild. De var överallt, målade röda igen så jag kunde se hur de såg ut när de skapades en gång i tiden.

4 000 år gamla var hällristningarna. Eller äldre. Därom tvistar de lärde. Tanken: Vikingarna var närmare min tid än de människor som ristade bilderna på klipphällarna jag gick på.

Fascinerande.

Fartyg av olika slag. Människor. Men också någon koloss som dras.

Jag väljer att tro att det är skobeklädda fötter som ristats. De fanns överallt. Oavsett. Där jag står stod konstnären för så länge sedan.

Solkors. Överallt solkors.

Ett av de vanligaste motiven var solkorset. Jag funderade: Var det frekventa användandet av solkorset ett utslag av en primitiv religiositet där man avbildade solen (som var den uppenbara värmekällan och livgivaren), eller var det en mer avancerad religiositet som i symboliken hade mycket mer att berätta för oss?

Någon stund senare kom svaret till mig. Jag fick en uppenbarelse som i ett svep, genom en symbol visades hela den ariska andligheten för mig. Med denna symbol förklarades allt för mig: Hur Skaparguden och Kristus hör ihop med de jordiska gudarna; blodets betydelse och hur evigheten omfamnar oss. Och så mycket mer. Allt var mycket påtagligt och en skärpa jag aldrig upplevt tidigare fick slöjan mellan denna värld och den andra att falla.

Som sagt, det bara kom till mig. Jag behövde inte anstränga mig. Slutsatserna var givna. Formuleringarna på plats. En uppenbarelse. Ett enormt lugn kom över mig. Då insåg jag också den initiatoriska vägen som krävs för att förstå detta och att en av mina plikter är att hjälpa den som vill på vägen framåt. Jag vill verkligen att så många som möjligt får känna det jag känner och inse det jag inser. Får man ett uppdrag av det himmelska så tackar man ödmjukt och böjer sitt huvud. Sedan tar man itu med arbetet.

Och det är precis vad jag kommer göra nu i ett antal texter (och poddar) framöver.