Allt för utlänningarna – inget till svensken
Upplopp i Rosengård. Och tänka sig. Från höger till vänster är politikerna överens om att fokus är: vad är bäst för utlänningarna, inte svenskarna.
Så blev det kravaller i Rosengård. Igen. Denna gång efter att en koran bränts någonstans i Malmö. Av en iranier ska tilläggas. Så de arga muslemanerna tog sig hem till Orten och kände att det bästa sättet att släppa loss var att bränna bilar och förstöra. Ja, varför inte, det är ju inte de själva som betalar för det. Inte heller tvingas de städa upp. Antagligen ligger de och sover när detta skrivs. Jag tillhör ju den skara i samhället som är närande (jag går upp, arbetar osv.) medan majoriteten av dessa "nya svenskar" (nya ännu i tredje generation) är tärande.
Det är inte första gången Rosengård eller andra (vad är modeordet nu igen?) "utanförskapsområden" drabbas av de egna invånarnas förstörelselusta. Det händer med jämna mellanrum och samma modus sker i varje nytt "utanförskapsområde" som etableras.
Fascinerande nog är detta upprepande en blind fläck för politikerna, du vet dem som sitter på fördelningsknapparna när skatten ska delas ut. Det låter nämligen lika dant hela tiden och har gjort under de senaste 30+ år jag själv följt debatten:
"Vi behöver fler resurser och insatser (poliser, socialarbetare, Lugna gatan, Farsor eller Morsor på stan, fritidsgårdar osv.) i dessa områden". Ad nauseam.
Och allt detta behöver vi varför? Jo, för att det är bra för dem som bor där. Vi måste hålla handen, hjälpa och stötta. Varför? Ja, det har jag aldrig hört någon svara på. Men allt är för "deras" skull. Det svenska perspektivet finns inte.
Det blev tydligt när jag såg denna tweet från den moderata riksdagsmannen Fredrik Kärrholm:
"Dessa kravaller drabbar först och främst hederliga invånare i området. Denna bil ägs sannolikt av en hårt arbetande förälder. Det behövs fler poliser i yttre tjänst för att kuva den här typen av barbari."
Ja jag säger då det. Utan att gå i klinch med detta om "hederliga invånare" och "hårt arbetande" rosengårdare så konstaterar jag återigen att blicken hans är: hur ska vi svenskar göra det bättre för "dem". Och svaret: mer pengar, mer resurser. Mer, mer mer in i det svarta hålet.
Jag svarade honom:
"Ja, låt oss fokusera på hur synd det är om 'skötsamma' utlänningar. Kan inte någon som du någonsin prata om vad som är bäst för svenskar? Du vet, det folk du själv tillhör. Bryr du dig om oss ens? Fler poliser, mer resurser till hopplösa områden. Samma visa i 40 år. Skamligt!"
Det är beklämmande, upprörande och frustrerande att hela tiden ta dessa pungsparkar och magsopar från politikerna. Hatet mot dem växer inom mig. Jag tänker på allt som tas ifrån min (eller inte erbjuds) för att vi ska kasta pengar på dessa otacksamma jävlas i Orten.
Åt ut och år in. Och så sitter en smilfink som Kärrholm uppklädd i riksdagen och spelar det demokratiska spelet. Han reproducerar samma dravel som hela det politiska etablissemanget gjort under alla år. Han och alla andra.
Det blir bara sämre för svenskarna, och de bryr sig inte. Hacka i dig det. De bryr sig inte utan tvärt om, de fortsätter att ta från oss ge till sina skyddslingar. Det är ett förräderi.
Jag har inte räknat ut möjligheten för realpolitiska insatser. Men det krävs något annat än dessa drönarpolitiker som låter sig pressas in i samma mall som alla andra. Det behövs revolutionärt tänkande politiker. Orädda och idealistiska företrädare som hellre lever under en bro än horar ut sig till politikeradeln. Vi behöver män som i de politiska "finrummen" säger oanständigheter som att "alla insatser ska utgå från vad som är bäst för svenskarna".
Dessa finns. Men de är få och det är långt mellan dem. När de dyker upp, stötta dem. Övrigt politikerpack kan du gott och väl säga vad du tycker om, gärna till dem. De ska inte få komma undan.